Hur gör vi nu då?

För Lantmännen är långa perspektiv självklart i varumärkesarbetet. Det ger mycket goda resultat. Något som nyligen också belönades med två 100-wattare.

Ett tryggt pensionssparande, med låga avgifter och risker men hög avkastning. Det är inte dumt. Om man dessutom har glimten i ögat i reklamen, så blir det riktigt, riktigt bra.

Uthållighet och tålamod är viktiga egenskaper för att marknadsbudgeten ska nå de mål man satt upp. Med rätt strategi och taktik kan effekterna bli ännu bättre.

SKF:s verksamhet har i mer än 100 år handlat om nytänkande och innovation. Nu gäller det också deras varumärkesvård och kommunikation.

Människan är av naturen bekväm. Det finns mycket som vi vet att vi borde göra, men ändå inte kommer oss för. Som att agera mer hållbart. Men det finns knep för att få oss med på tåget.

Förpackningarna, vattnet och lokalsamhället är huvudfokus för Coca-Colas satsningar på hållbarhet. Coca-Cola är ett av de (relativt få) verkligt globala företagen med distribution över hela världen sedan länge. Samtidigt är de nog mer lokalt verksamma än man kanske ibland tror.

Kombinationen centralstyrt och lokalt inflytande är inte alltid så lättarbetad. Men den ger också möjligheter till insikter och utveckling.

Verktygen blir allt bättre för företagens möjligheter att beräkna hur stora klimatavtryck de gör med sin marknadsföring. Det underlättar både när det gäller val av produktionsmetoder och kanaler.

Visst hör man ibland klagomål på företag som inte vågar säga ja till bra reklam. Men det finns också många tillfällen när både företag och byråer borde säga nej. Det ger mer resurser till att göra kommunikation som verkligen fungerar enligt forskningen. Kommunikation som är genomtänkt, kreativ och påkostad skulle kunna ha en positiv inverkan på reklamtröttheten. Men enligt de senaste mätningarna ökar fortfarande de negativa attityderna till reklam, medan de positiva fortsätter att minska.

Den nya Effekthandboken ska ge marknadsförarna vägledning för hur de bör tänka för att skapa bäst effekt med marknadsinsatserna. En konkret guide till att återta en central strategisk roll i varumärkesarbetet. Avsikten är att ge marknadsförarna bättre redskap för att planera sina marknadsinsatser.

Få företag lider brist på statistik och mätresultat. Ännu färre använder alla resultaten. Eller ställer de frågor de verkligen behöver svar på. Utvecklingen rusar fram, inte minst den tekniska. Det påverkar oss som människor. Det påverkar företagen och deras varumärken och hur vi, som människor, arbetar med dem.

Årets festival visade åter att framgångsrika varumärken lyckas kombinera långsiktig kontinuitet med mod att utmana, engagerande humor och tydlig hållbarhetsagenda. AI kan vara en katalysator, men det är fortfarande mänsklig kreativitet som gör skillnaden.

Företagen kan göra mycket för att bidra till FN:s hållbarhetsmål. Men de måste veta vilka mål som lämpar sig bäst för dem att kommunicera och på vilket sätt. Liksom om de bör kommunicera hållbarheten över huvud taget.

Vi har länge trott på marknadsföringstrattens många steg, men sanningen är enklare: det finns bara två sorters kunder – de som ska köpa nu och de som kanske ska köpa sen.

För en tid sedan presenterade Kantar vinnarna i sin årliga ”Creative Effectiveness Awards” vid ett frukostseminarium i Stockholm tillsammans med Sveriges Annonsörer. Där berättade också två framgångsrika svenska varumärken om sina kampanjer.

Många faktorer spelar in för att företagens marknadsinvesteringar ska ge bästa möjliga resultat. ”Tur” eller ”slump” är dock inte några av dem. Det handlar i stället om noggranna förberedelse och goda samarbeten.

Kan man verkligen plocka sönder en mer än 100 år gammal ikon? Jo, Majblomman var modig nog att ta bort ett blad på en del av sina blommor förra året, för att illustrera statistiken över barnfattigdom. Det ledde till försäljningsrekord. Och en 100-wattare.

E.ON tog hjälp av sina kunder för att vända ett lågt förtroende. På samma gång inspirerade man till minskad energiförbrukning.